…Om den här jäkla snön kunde försvinna så. Då hade jag sprungit kulle upp och kulle ned tills jag inte springer mer.

Torquay, UK

…om jag kunde byta bort mackor och te-frukosten mot espresso och pain-au-väldigtmycketsocker i den eviga staden.

Rom, Italia

…om jag var lika snygg som Ashlee Simpson. Vilken milf!

…om man fick vara på festival i goda vänners sällskap

Hultsfred, 07

Tack för supermysiga middagen älskling, alltid lika underbart att vara med dig! Förutom när du inte diskar och lämnar dina kläder över hela lägenheten. Höhö.

Vaknar upp i en kaosaktig lägenhet av att hunden krafsar på mitt huvud. Drar mig upp ur sängen, går ut med hunden, kommer hem, slår på datorn och möts av facebookfeeden som är full av kvittrande inlägg om kyssar och rosor och kärlek och så vidare. Stänger ner datorn med en smäll, tvingar mig ut i den grå snön och gläds lite av att Gud himself måste ångra sig att han gjorde människor så smarta att vi kan göra bilar. Grå snö måste vara något av det dystraste på denna gjord. Halkar fram på mina klackskor och beklagar mig för att Gud himself inte kunde göra mig tillräckligt smart för att inte gå ut i klackskor en sådan här dag. Grabbade tag i dagens Metro och lägger snabbt tillbaka den, där är de igen, dessa förbannat gulliga par. Står och tänker en stund och kommer på att jag har ju faktiskt en fantastisk pojkvän. Kanske skulle jag sluta gnälla och göra något för honom istället. Med ett leende tar jag tillbaka metron med de pussandes paren och börjar i huvudet planera en riktigt bra kväll.

Tjejhäng

Tjejhäng

Strandhäng

V.S

OMG I’m soo bored, Photobooth is my only friend…

Igår kväll skulle jag möta upp Zandra med vänner på Söder, dock tog jag mig aldrig så långt, stannade hemma, drack lite vin och fixade till köket eftersom herrn i huset aldrig får det gjort. ÄNTLIGEN har vi det riktigt fint här hemma, måste säga att jag är nöjd med mitt en-veckas-resultat.

Passade även på att ha telefonkonferens med Linda. Anar att vi båda har sett lite för mycket Gossip Girl när vi diskuterar serien som om det vore på riktigt…Helt ärligt kan jag faktiskt inte förstå varför Blair har så otroligt fula kläder på sig i säsong 1-3.

Anyways…..

Hi
Hittade ett kortspel med Alfapet. Har numera en sur pojkvän bredvid mig. En sur, ordfattig pojkvän, jag vann med 888 vs 32. HÖ! Got ya there didn’t I lööööva!

Fantastiska söndagar, idag ska jag gå runt i mysbyxor hela dagen, leka med min hund, tvätta lite käder, pyssla lite i lägenheten, kanske till och med lösa några mattetal. Om jag inte går och tar en powernap vill säga.

Ciao!

Den här veckan har gått fort. Ella har varit med mig lite överallt, på onsdags var vi på casting för en reklamfilm, i torsdags var vi på inspelning hela dagen, och i fredags var hon med hos Svenska Moderådet för en fitting inför en visning nästa vecka. Hon är så duktig och alla älskar henne!

Tänkte skicka in hennes uppgifter till lite olika castingsiiter.

  Om några månader är hon gammal nog att börja med Agility, vi har börjat småträna lite med låga hinder, slalom, springträning och så vidare. Vi har även tränat mycket lydnad och hon börjar bli riktigt duktig. Hon har även klivit in i så kallade ”spökåldern” ålder när den vilda hunden börjar söka sig bort på längre utforskningsturer. I och med det blir hunden även mer vaksam och uppmärksam mot vad so händer runt omkring, en skyddsmekanism för hunden överlevnad. Dessvärre är det inte så att min hund är vild och har möjligheter att ströva iväg på egen hand i timmar. Däremot har hon börjat uppmärksamma allt runtomkring, även de nya grannarna, vilket har resulterat i att hon skäller nåt så otroligt. Varenda natt har hon börjat, det är nästan så att jag tror att det spökar här.

Mitt företag är nu registrerat och jag har börjat läsa redovisning, beskattning och lagar. Trodde aldrig jag skulle säga det men det är ju riktigt kul! Fösta verksamheten kommer vara modelluppdrag, men jag börjar bli lite sugen på att göra egna hundkläder och sälja. Eller kanske importera stora laster från Kina och sälja via näthandel. Vi får se, tycker inte det finns tillräckligt mycket fina hundkläder i dagsläget.

Läs veterinärens kloka ord!

Superduktig Göteborgsmusiker som även är mamma till gulligaste bebis (ok, jag erkänner, jag smyläser Mama)

1. Joshua Radin. Med sin ljuva röst och mysiga låtar har han charmat oss stackars flickor jorden över. Man vill liksom bara dra händerna genom de där fantastiska lockarna samtidigt som han sitter vid gitarren och sjunger ”I’d rather be with you”. Dock börjar han bli lite till åren och trots att män blir sexigare med åldern finns det en tydlig gräns mellan ”I-want-you-in-bed” och ”my-mother-want-you-in-her-bed” (typ Robbie Williams) och Joshua är farligt nära senast nämnda.

2. Brian McFadden. Denna före detta Westlifehunken är inte rädd för att visa sina känslor in public. Vi har många gånger sett honom gråta, skrika, kramas, pussas och så vidare. Blotta åsynen av en dilf som denna kan få vilken hårdhudad brud som helst att smälta, när han gosar med sina små barn lägger flickor huvudet på sne, handen på hjärtat och klämmer fram ett ”naaawh, det är SÅ fint!”. Hans första låt på egen hand ”Real to me” fångade flickornas hjärta, vem vill inte ha en kille som säger ”when i see my babies run, when all the madness has been and gone, I’ll raise my family and live in peace, now that’s what’s real to me”. Dock inger Mr. McFadden ett visst mesigt intryck som är jättegulligt i vissa lägen men otroligt uttröttande i längden. Plus för sexig irländsk accent!

3. Paolo Nutini. Oh My God, behöver jag ens kommentera? Om någon någonsin tvivlar på denna skottes sexighet kan jag rekommendera att knappa sig in på youtube och lyssna när han på klingande skotska framför sina sköna låtar och inte drar sig för att rrrulla på rrrrr:en.  Paolo, give me some candy. Trots att han på visa bilder ser ut som en liten bebis är han faktiskt 25 år i år…stora pojken. Låt oss alla åka till Glenfield Road!

Hunkigaste Hunken!

Självklart vinner min alldeles egna hunk, David Albady alla pris när det kommer till hunkighet. Med ett leende som får hjärtan att smälta och en humor som få är det i slutändan han som får följa med mig hem, trots att du inte är ett dugg musikalisk. Ibland förstår jag inte riktigt hur du orkar med din galna, halvneurotiska, kalabalikiska flickvän. You’re just perfect;) Jag tänker dra händerna genom dina lockar, föda dina barn och lyssna på dina svenska, rullande rrrr.

Hunkdomare:

Cecilia Löfving, Herself

Hundflocken och jag var ute på vandringstur. Mitt ute i den vildaste skog hördes ett avlägset skall. Jag följde ljudet och sprang fort genom skog och snår och kom slutligen fram till ett högt stup, som slutade på botten av ett grustag. Längst ner i mörkret skymtades en varelse som plågsamt lät ut en gnyende. Det var den svarta hunden. På något sätt hade den tagit sig nedför stupet och nu kämpade den för sitt liv för att komma upp, men gruset rullade under tassarna och de hade inte en chans att ta sig fram på egen maskin. Jag sade åt mina egna hundar att stanna kvar och började mödosamt ta mig nedför branten. Jag satte försiktigt ned mina stövelklädda fötter på de hala stenarna och ju närmare jag kom, desto  mer ylade den svarta hunden. Vid det här laget började jag blir rädd, den svarta hunden morrade och visade tänderna, ett försvar mot den fara han trodde att jag var. Helt plötsligt slant jag till, jag hade missbedömt avståendet till närmste sten och nu svävade min fot hjälplöst i jakt på nytt fäste.

Jag tog ett djupt andetag. Och föll.

När jag vaknade var jag mörbultad i hela kroppen. Långt däruppe hörde jag skall från mina egna hundar. Den svarta hunden satt bredvid och tittade frågande på mig. Nu var vi båda fast.

Så här gick det inte till i verkligheten. Den sanna storyn är att jag hörde skall, försökte hjälpa hunden i grustaget, som inte alls var under ett stup, vrickade foten, gick hem.

Indianinspirationen fortsätter. Är nu på jakt efter en medicinbag, en poncho och en pipa. Hittade min mammas gamla skiva med indianmusik, den är helt fantastisk. Har en känsla av att det här kommer att sluta som en besatthet ledande till att jag säger upp mig från min lägenhet och spikar upp ett skinntält i en djurpark nära oxar och hästar.Jag kanske ska lägga ner idén om att köpa en panflöjt och helt mystiskt och plötsligt bli ett musikgeni. Men innan jag kommer till den insikten kan ni kalla mig Lilla Björn.

Överkurs för indianintresse: Indiannamn!