Jag har ätit väldigt lite dessa dagar, fantasin räcker inte så långt till. Det är en dålig cirkel, man kommer hem och är alldeles för trött för att laga mat men alldeles för hungrig för att kunna sova. Då är vitt bröd och pasta i mängder så otroligt lockande. Jag kan höra hur de ropar på mig från skafferiet ”kom och är upp oss, vi är så goda och mjuka!”. Lyckades till slut stå emot lockelsen genom att dricka fem koppar starkt te med oerhört mycket honung. När sockret hade gett mig lite mer energi tog jag tag i situationen (älskar det uttrycket, det låter så vuxet och auktoritärt  på ett roligt nu-ska-vi-minsann-vara-duktiga sätt) och lagade en linssoppa på gula linser, bladspenat, vitlök och mängder av buljong. Hittade även lite ärtor och bönor så jag hällde i det med. Ja, jag hällde nog i det mesta som var ätbart och icke kött.

På tal om linser blir jag rädd för mig själv varje gång jag ser mig i spegeln. De kattgröna, sexiga ögon jag hade föreställt mig blev istället skelande och stirrande, tack Lensway för 14 dagars retur.

Ingredienser (4 portioner)

• 1 stor gul lök
• 400 g kokt potatis
• 4 dl kokta bönor eller linser
• 3 msk potatismjöl
• 1 tsk örtsalt
• 2 tsk stött timjan
• 1+1 msk olivolja
• Tillbehör
• Skivad tomat
• ketchup
• salladsblad

Tillagning

1. Mixa lök, potatis, bönor, potatismjöl och örtsalt till en jämn smet. Forma till biffar och pensla med olivolja blandat med timjan.
2. Stek biffarna 2-3 minuter per sida i lite olivolja.
3. Servera genast med hambugerbröd, skivad tomat, ketchup och sallad.

Snodde detta från receptcentralen.se. Det Verkar väl inte så dumt?

Vaknade 06.00 av en sugande hunger. Max var uppe och gjorde sig klar för jobbet så jag släpade mig upp, muttrade något ohörbart till honom och kokade lite te. Mitt humör var i botten och min mage skrek, men efter en smörgås med ost och ett ägg började jag känna mig bättre till mods. Ella låg kvar i sängen och ville absolut inte gå upp. Hon tittade frågande på mig när jag lyfte ut henne och satte henne på gräsmattan. Då lyckades vår okastrerade, utegångsförbjudna kattunge smita förbi mina ben och ut i världen. Då vaknade Ella till liv. Ska inte dra resten av historien men låt mig säga så mycket som att min valp är olydig. Jag fick mycket motion.  Nu traskar jag fram och tillbaka i köket, öppnat kylskåpet, muttrar lite, tänger kylskåpet. Och så börjar traskandet igen. Neverending story.

Nu ska jag dricka min sjunde kopp te och läs om Sveriges enda veterinärutbildning (som för övrigt ligger i Uppsala, helt värdelöst.

Ciao

Puppy Love!

Jossan lagade en underbart doftande köttgryta, vilket fick mig på matiga tankar. Innan jag hann provsmaka kom jag på mig själv och lagade istället pasta med broccoli och ärter. Herregud jag kommer få proteinbrist, give me some beans!

Så här spännande var min matlagning idag. Stackars David, hur ska han nu överleva?

Ja, jag älskar kött. Doften av grillad entrecote är oslagbar en varm sommardag. Blodig, saftig och mjuk som smör ka en riktig stek vara, det vattnas i munnen bara jag tänker på det.

Hur som helst, den senaste tiden har bilder av trängda kycklingar, obedövade vakna grisar som kastreras och drogade kor poppat upp i mitt huvud när jag har stoppat en köttbit i mun. Människan är köttätare men det kött vi äter idag är framtaget på ett sådant fruktansvärt sett, och få människor gör sig av med all den energi de proppar i sig. Inklusive jag. Jag är ständigt trött (inte på vardagarna då jag är koffeinmissbrukare) och min kropp känns som en papperkorg, full av skit.

Därför tänker jag ge min på ett experiment, jag ska bli vegetarian. Jag börjar med en månad för att se hur det går. Rapportering sker i bloggen och jag behöver all hjälp jag kan få, kan ingenting om vegetarisk matlagning!

Börjar med att snacka på lite hummus