Minnesstund med familjen..

Det har nu gått drygt en vecka sen min mormor gick bort, och det återkommer stunder då jag tänker väldigt mycket på henne, och om hur saker och ting hade varit annorlundare ifall man hade gjort saker på annorlunda sätt..

Jag kan inte sluta tänka på att saknaden är otroligt stor, och jag önskar att saker och ting gick på ett annorlunda sätt. Tänker främst på familjen och hur alla tar det. Ibland vaknar jag upp och undrar ifall allting bara va en dröm, men så kommer sanningen fram igen och då inser man att livet är inget man ska ta som ett skämt. Man ska inte behöva förlora någon för att uppskatta dem man har runt omkring sig.

Saknar dig..