Har verkligen inte tid att blogga, som ni kanske märkt. Bloggen kommer att återupptas men det kan dröja någon vecka till. Tack för att ni förstår!

(Och tack till min underbara, fina, helt fantastika pojkvän. Du är bäst!)

Jag bor då i Eskilstuna och igår var det ett väldigt liv här. Nazisterna var i stan och jag var där för att motdemonstrera. Det började med att nazisterna stod i en rondell med poliser runt omkring sig. De hade flera stycken backar med glasflaskor och järnrör. Många motdemonstranter bad poliserna att ta bort deras ”vapen” men polisen gjorde inte någonting alls åt saken. Motdemonstranterna skrek att de inte ville ha nazisterna här och då började krigen. En av nazisterna, som enligt mig såg ut som ren ondska, kastade en glasflaska. Det började kastas glasflaskor, stenar och, enligt tidningen, golfbollar. Människor började springa därifrån för att inte bli träffade av flaskorna och det var en väldigt läskig situation. En flaska kastades så den hamnade precis bredvid mig och glasbitar for upp på mina smalben.

Det kom fram en liten kille till mig, 12-13 kanske(?), och frågade vad det var som hade hänt. Han hade sett folkmassan och sen nästan blivit träffad av en glasflaska i huvudet. En liten oskyldig kille liksom!

Efter det började nazisterna gå runt stan med poliserna runt om sig. Motdemonstranterna följde efter hack i häl och skrek att nazisterna skulle åka hem. Vi stannade tillslut och det utbröt krig igen. Det var nu ännu fler poliser och ännu fler nazister.

(Bild lånad från ekuriren.se)

Nu börjar min lektion så jag fortsätter skriva sen. Det är en hel del mer, bl.a. om hur jag fick en flaska kastad mot mitt huvud och sedan bilder.

 Idag är jag på riktigt bra humör, don’t really know why. Kanske beror på att jag vaknade upp next to den finaste killen som finns, jag ska snart införskaffa resten av mina balsmycken och ikväll ska jag träffa den bästa människan som finns- min kusin. Idag är en bra dag! Det behövs såna efter all stress.

Jag ser att allt jag skrivit nu är helt osammanhängade men det får ni ta! Har legat sjuk hela veckan så har inte hunnit bli människa än.

Here’s my number, call me maybe? 

Efter många om och men bestämmer jag mig nu att blogga igen. Jag har varken haft tid eller ork innan då stressen blir way to much ibland. Dock så känns det i fingrarna när jag inte får min dagliga dos av skrivande så jag bestämmer mig härmed att satsa seriöst på mitt bloggande igen. Min statistik har självklart fallit en hel del, men det bygger vi upp nu eller hur? 

Jag orkar inte skriva ett jätte inlägg om vad som hänt i mitt liv då jag inte finner det viktigt, plus så är jag fortfarande full? Hur som helst är jag inte i ett stadie då jag orkar skriva 5,000 ord. Så, ni får njuta av detta så länge så uppdaterar jag när jag blivit människa igen.

 Who needs a degree when you’re schoolin’ life?
You know it costs to be the boss
One day you’ll run the town
For now make your life what you decide
Baby, party ’til the fire mashes, shuts this sucker down

Fick en fråga om hur mina drickvanor var när jag var 15 och om min första fylla, so here it is: 

Jag var ute och festade en del när jag var i 15-16-års åldern. I början köpte vi öl från Lidl eller en 0,3% cider och blandade  med tabletter. Sedan fick vi kontakter som sålde alkohol. Vi köpte en vodka för 150 kronor vi delade 4-5 stycken på. Jag vågade ofta inte gå hem efter jag hade druckit så jag valde att sova ute. Vi sov på rekarnes tak en gång. Eller ja, vi sov i några minuter. Vi hade även ett speciellt trapphus i stan. Vi hade en kod att komma in dit och gick ner i källaren för att sova. Det fanns ingen värme och vi var hela tiden tvungna att lyssna om någon skulle komma.

Ibland åkte jag från stan och festade i Sthlm. Vi åkte dit utan säker sovplats och utan några pengar. Vi gick alltid till någon på tågstationen och frågade om de skulle åt samma håll, eftersom man åker med gratis på en vusenbiljett om man är under 15. På så sätt kunde vi ta oss till Sthlm fram och tillbaka. En gång köpte en gubbe en biljett till mig för han tyckte om min stil.

Jag hade min första fylla när jag var.. 15? Minns inte riktigt. Jag och min vän va och städade hos en gubbe i Uppsala för en femhundring. Han köpte cider till oss som vi skulle ha medan vi städade. Jag blev full och livrädd för att jag var full.

Jag tyckte om att tappa kontrollen, men hatade att vara full. Det var även denna perioden jag började röka cigaretter.

That’s my story! Inte så vacker kanske. :p

Att ”chippa” mobilen var inte lönande någonstans. Den krånglar HELA tiden! Förra chipet jag hade fungerade bra i början men sedan började det kosntant att komma upp ”inget sim” och det kunde ta flera dagar innan det fungerade igen. Detta gjorde tillslut att jag var tvungen att köpa en nytt chip- det jag har nu. Tror ni det blev bättre? Nej. Nu får jag sms och mms flera timmar efter de är skickade. Därför ger jag upp. Efter att ha vart en comviq kompis:are i flera år byter jag nu operatör. Telenor, I am now joining your side.