Som jag skrev för några veckor sedan är det nu dags för mig att ändra lite inriktning på mina inlägg här hos Marcus. Jag är ju och kommer alltid vara en gottegris som kommer bjuda på goda inlägg men nu är jag även blivande mamma.

Jag snart gått halvvägs i graviditeten, imorgon(lördag) går jag och bebis in i v 19 och vi har en lång men härlig resa kvar. Det är ju nu det är dags att börja förbereda och shoppa allt, det är nu det roliga börjar. Då vi har ett litet busfrö som inte vill visa om det är en flicka eller pojke så är vi just nu inne på väldigt neutrala färger och saker. Visst kan man ha rosa och blått till såväl kille som tjej men idag känns alla bebiskläder man tittar på väldigt typiska tjejer och killar. Det är oftast en het diskussion kring färger när man pratar om könsstereotyper men när bebiskläderna börjar se ut som mammas och pappas kläder blir det ju genast svårare. Kan man ha volangtoppar, rosetter och glittriga små koftor på en pojke? Kan man ha ribstickad ”manskofta”, en body med smokingliknande tryck och gubbkeps på en flicka? Är det färgen eller modellen som skapar stereotyperna? Och varför är det mer ok att sätta på en flicka pojkkläder ä vad det är för en pojke att ha på sig flickkläder?

Ämnet är en het potatis och frågan är hur pass öppen man är. Personligen tror jag att barnen väldigt tidigt blir medvetna av vad de tycker om att ha på sig. Jag tror inte att det har så mycket med hur pass tjejiga eller pojkaktiga kläderna är, bara barnet trivs i dem. Det känns just nu som huvudsaken för mig att mitt barn trivs med sig själv och inte vad hon/han förväntas bära. Det känns inte fel om min ev pojke vill ha på sig en röd t-shirt eller om ev flicka vill ha på sig en t-shirt med bilar.

Men än är det ett tag kvar, nu ska jag ju först och främst köpa det första plagget bebis ska ha på sig på hemresan.

Skrivet av Eleonore

Som jag har letat. Som jag har grävt. Allt för att hitta den där bloggen som har allt, men så plötsligt finns den där och så är det också inom det området som jag bryr mig om. Tack Henrik Rydström för att du gör en så bra blogg som alla kan läsa – även de som inte är intresserade av fotboll. Av dig ska jag lära. Dig ska jag följa och många andra med mig. 

Rydströms blogg hittar du på dn.se

Morgonmöte och Frida är på g redan tidigt på morgonen!

Anteckningar från en hel dag med en intervjuperson ska bli till ett reportage.

Anteckningarna blir till olika punkter i reportaget.

En fundersam Linda som redigerar bilderna till det vi skrivit, utan bilder ingen bra helhet…

FÖR ATT SKAPA MIG ÄNNU MER EGEN tid har jag börjat gå upp lite tidigare på morgonen. Allt för att få den där tiden som gör att jag vaknar till, kan göra lite saker innan jag går till skolan och framförallt. Jag kan lyssna lite på morgonpasset – då kan man vara säker på att det blir en bra dag. Istället för att ligga i sängen och dra sig fram till halv åtta har jag ställt klockan på halv sju, då får jag tid till allt det där. Skulle jag gå direkt till frukosten från sängen skulle jag vara sur, svår att ha och göra med och allmänt tråkig. Men bara genom att ta mig lite tid på morgonen blir allting mycket lättare.

I dag är det ju dessutom fredag och då kan inte livet bli bättre. Vi har gjort klart vår tidning för denna vecka och snart kommer en länk så ni kan läsa. Och i helgen väntar bara lugnet mixat med träning. Det är sånt jag gillar att göra. När jag menar lugnet innebär det att jag kommer sitta och skriva en del, ska bara försöka hitta inspiration. Ska försöka skapa mig lite mer egen tid till att skriva.

TYVÄRR UTGÅR VECKANS INTERVJU. Jag har inte haft tid att skriva ihop något denna veckan, eller redigera ska jag väl tillägga så det inte låter som att jag hittar på. Ni blir kanske besvikna för detta men då kan jag tala om för er att det kommer bli bättre. Har massa spännande intervjuer på gång, så ni behöver inte vänta länge. Dessutom har jag andra spännande nyheter som jag tänker berätta om i ett senare inlägg. Som helhet kan jag bara säga till er som blir besvikna, håll tillgodo så kommer massa spännande inslag här på bloggen!

Må gott, hälsar
Kalle

”Det är inte dig det är fel på, det är mig”

”Jag är säker på att du kommer träffa någon”

”Du är fin och allt men jag vill bara vara vän med dig”

HUR MÅNGA GÅNGER får man höra dessa ord som inte betyder någonting utan bara är fina formuleringar? Frågan går ju inte svara på men det är alltid lika tråkigt att höra de där orden när man tror att allt rullar på, så plötsligt faller allting ner. Alla de där orden man sagt till varandra tidigare som var fina med ord om kärlek betydde egentligen ingenting. Efter att båda tänkt igenom, eller motsatta parten, funderat och upptäckt att det inte är som man trodde från början. De där känslorna finns inte där längre eller så har allting gått för fort. Då kommer de där orden fram. Eller när man har varit tillsammans i flera år och det börjar bli dags att gå skilda vägar.

För ärligt talat. Finns det några bra ord att använda när det kommer till detta problem? Jag tvivlar på det faktiskt.

DAGARNA GÅR VERKLIGEN UPP OCH NER NUMERA. Då menar jag inte humörmässigt utan mer om vad som händer varje dag. För att ta gårdagen som exempel där jag först var ute med sopåkaren fram till lunch. Eftermiddagen spenderades i skolan med att ha genomgång med klassen och kvällen avslutades med träning och middag med Louise och Emma. I går var det också min tur att bjuda på mat så det fick bli ost och skinkpaj. Bäst av allt var att de faktiskt blev riktigt imponerade av mina kunskaper i köket, men ännu har de inte fått smaka på mina bästa maträtter. Vad är det man brukar säga den som väntar på något gott…

Dagen har också varit händelserik. Suttit med reportaget som nu äntligen är klart, redigerat lite bilder. Eller ska vara ärlig har bara hjälpt till lite då Linda redigerat de flesta bilder. Sedan blev det även att hjälpa de andra i klassen med sina texter, alltså korrläsa lite så vi kan börja med redigeringen direkt under morgondagen. Och i kväll hann jag med ett nytt träningspass med klassen. Tyvärr var vi inte lika många som vi brukar men jag körde på ändå. Skönt pass!

Som ni märker är jag dålig på att svara på era kommentarer, men jag har fullt upp hela tiden. Får ta det när jag har tiden men ni ska veta att jag blir glad när ni slänger iväg en kommentar. Det tackar jag för. Nu blir det lite mat sedan tv och sova. 

FÖRLÅT OM JAG ÄR lite seg med att svara på era kommentarer. Men denna vecka är det mycket att göra, precis som varje vecka med E-nytt, och under dagen sitter jag med mitt och Lindas reportage som ska vara klart senast torsdag morgon. Känns lite jobbigt att det inte är klart än, gillar att vara klara med allt i hyfsad tid men denna vecka blir det inte så. Om ni undrar vad vårt reportage handlar om så kan jag berätta att vi har provat på ett jobb, sopåkare. Under hela tisdagen var vi med Stefan i sopbilen för att se hur hans jobb går till och jag måste erkänna att det var riktigt spännande att prova på det jobbet. Visst kan det låta som ett smutsigt jobb men jag tyckte det verkade som ett intressant jobb. En fördel med att vara journalist är att man får lära sig väldigt mycket och prova på massa olika saker.

Att få prova på någon annans jobb är något som jag skulle vilja göra fler gånger, nästa gång kanske det blir att följa med en heltidsfiskare eller något sånt. Eller något helt annat. Vi får se vad det blir helt enkelt. Samtidigt som det är kul att vara ute och prova på dessa jobb är det svårt att få ihop reportaget till något riktigt bra, men vi ska se till att få ihop detta oavsett hur långt tid det kommer att ta.

Stefan såg nöjd ut av att ha lite sällskap med sig under dagen.

Hårt arbetande journalist.