Flytten till Kalmar gjorde att ett nytt liv började. Träningen fick en helt annan betydelse i Carolines liv, i dag är det en stor del av hennes liv vilket märks på hennes blogg. Dock har inte allt gått bra hela vägen, som man kan tro. Denna vecka berättar Caroline om vägen in till träningen och en hel del annat. Möt Caroline i veckans intervju här på slipsens.

Har träningen alltid varit en del av dig?
– Nej, träningen har verkligen inte alltid varit en del av mig! Som liten höll jag dock på mycket med lagsporter så som bland annat handboll, volleyboll, innebandy. Innebandy var väl det jag fastnade hårdast för. Tyvärr, av någon anledning, slutade jag upp med allt som hette träning när jag började på högstadiet och satsade endast på mitt gitarr- och tvärflöjtsspelande. På den tiden började jag i princip hata skolgympa! Det var den enda tiden jag la på träning då. Jag kände mig alltid så dålig, även om jag faktiskt skulle vilja påstå att jag inte var sämst. Jag har dock alltid haft ganska höga krav på mig själv, vilket gjorde att jag tyckte att det var tråkigt så fort det inte gick som jag ville, och jag skämdes.  Idag är jag dock sjukt tacksam för att skolgympa finns och tycker att man borde införa mer träning på skoltid!

Hur började din väg in till träningen?
- På gymnasiet drog min bästa vän med mig på Body workout, Fungerar ungefär som medelgympa på Friskis&Svettis, i idrottshallen. Något jag tackar för enormt mycket. (haha). Jag kommer ihåg hur mycket vi fnissade till alla konstiga övningar som man skulle göra! Hur pinsamt det var att alla stora, starka killar stod och tittade på oss genom fönstret uppe på gymmet Goliat. Aerobic var nästa steg, och det var Muscle Workout på söndagar. Jag var fast!

Hur fortsatte detta vidare till där du är i dag med din träning?
- När jag flyttade till Kalmar och började plugga till Optiker 2006 så började dock ett helt nytt liv. Jag förändrades totalt, växte som människa något så enormt! Under den tiden började jag ta tag i mitt liv och bestämde mig för att börja träna ordentligt, bli en friskare människa och gå ner i vikt. Jag tränade på Friskis&Svettis och mina favoritpass var allt som heter Medelgympa, step, Aerobic, dans, boxercise och skivstång. Jag gymmade även en del. Jag började träna mycket, ibland två gånger om dagen. Jag tog mycket promenader med min bästa träningskompis och dåvarande boxarpolare. Grymt kul!

Har det bara gått spikrakt uppåt från detta?
– Nej, faktiskt inte. Det gick lite på gränsen till överstyr 2009 när jag även började jogga en del för första gången och började tänka mer på maten, men en hemflytt när jag slutade plugga rättade till detta. Jag var arg väldigt länge för att jag inte hann träna som vanligt när jag började jobba 100%. Att jag inte kunde äta som jag ville, när jag ville, vad jag ville. Idag är jag glad för hemflytten då jag inte vet hur det hade gått för mig annars.

Bor du fortfarande kvar hemma?
– Nej, för ca 1,5år sedan så flyttade jag igen, från en håla till en annan. Här kunde jag fortsätta med boxen och medelgympan. Dock ej i lika stor utsträckning som tidigare. Jag började jogga ordentligt, vilket jag idag älskar något så otroligt mycket! Tänk vad man kan ändra uppfattning med tiden. Jag hatade verkligen att springa tidigare! Här kommer dock det där in med att känna sig dålig igen. När man känner sig sämst så blir det ju inte kul!

Nu är du även ledare för vissa pass, kan du berätta hur det kommer sig?
– I slutet av förra hösten gick träningsinstruktören för vårt medelpass här på mammaledighet, vilket gjorde att vi helt plötsligt inte hade någon instruktör för det passet längre = Ingen gympa nästa termin?!  Jag blev helt förtvivlad rent ut sagt, eftersom att det och boxen var de enda passen som jag kunde gå på. Skulle det nu bara bli träning 1x/vecka? Det var då de frågade alla gympare om det var någon som skulle kunna tänka sig att ta över? Och det var här jag gjorde ett av det bästa och modigaste, valet i hela mitt liv – Jag bestämde mig för att ta chansen att bli träningsinstruktör! Så nu är jag alltså inne i min andra termin som instruktör för ett medelgympapass som här kallas för Styrka&Puls och det är så jäkla kul!

Vilken respons får du genom din blogg?
– Jag får endast positiv respons på min blogg! Det är himla roligt att läsa alla fina kommentarer som man får varje dag! TACK! Att ha blogg ger verkligen en självförtroendeboost om något.

Men vem är Caroline?
– Ja, vad ska man säga, Caroline heter jag, 24år, bor för tillfället i Sveriges metropol – Ullared. Vem vet inte vart Ullared ligger liksom? Det jag lever för är alla mina underbara vänner, familjen, träningen och världens bästa katt Mister. Han är mitt allt! Och KAFFE! Utan allt det här så finns ingen Carro.

Vad gör du en vanlig dag?

– Jag börjar varje morgon med Morgonpasset i P3, med bästa Hanna, Kodjo och Martina, sätts igång på högsta volym. Man kan inte annat än älska dem!  Jag försöker ignorera, snoozar ett antal gånger. Mister, katten, hoppar upp i sängen, om han inte ligger där redan, klappar mig så sött med sin lilla mjuka tass på min kind. Han vill att jag ska hålla upp täcket för honom så att han kan krypa under och lägga sig på min arm och gosa järnet!  Det blir ännu svårare att gå upp! Mister går upp vid nästa snoozning. Carro ligger kvar. Mister kommer tillbaka, hoppar upp, klappar mig på kinden som om ” Höörru, Carro, nu måste du gå upp! Det här går inte latfis”. Jag säger ”okeeeejdå” och hoppar upp.

Hur flyter dagen på?
– Efter att ha gjort alla vanliga morgonsysslor tar jag mig till jobbet, antingen till fots, med cykel (som är punka på för tillfället), eller med bil om jag är alldeles för sen. Och här behöver vi inte avslöja att det är 800m till mitt jobb ungefär. Jag utövar min yrkestitel som Leg. Optiker med kontaktlinsbehörighet i ett par timmar.

Är det träning som gäller efter jobbet?
– Självklart. Då går jag hem, byter om och ger mig iväg för att träna. När jag kommer hem lagar jag lite mat, sätter mig i soffan vid datorn. Samtidigt som jag surfar runt lite kollar jag på TV. Det är nu jag bloggar och gör allt annat som behövs för att komma ifatt med cybervärlden. Sedan går jag och lägger mig och nästa dag börjar allt från början igen. Och förutom allt detta så unnar man sig naturligtvis lite lyx ibland med vänner och familj.

Hur kom det sig att du började blogga?
– Till en början, när jag började blogga i  början av 2009, så var det mest för egen del, att få tid att fundera över dagens händelser och att sedan skriva ner dem. Att använda bloggen som en dagbok med andra ord. Nu å andra sidan har bloggen vuxit till en större dimension där jag försöker nå ut till mina läsare på ett högre stadie, att försöka motivera dem till träning, att få mina läsare på gott humör. Och nu är det ju även så att man har skaffat sig ett litet nätverk där man utbyter tankar och ord med andra bloggare, tipsar varandra om en massa bra saker och lär känna varandra. Att få nya bekantskaper är aldrig fel. Det är himla kul att blogga, och jag skulle nog vilja säga att det är min drog, som jag inte kan vara utan längre.

Läs Carolines blogg här. 

Samtliga bilder i detta inlägg är Carolines egna.