Dags igen, för en helt ny vecka med allt vad den har att erbjuda. Känner mig verkligen redo och det är väl bara att fortsätta i samma spår som förra veckan, med att allt bara rullar på av bara farten. Efter en alldeles förträfflig helg kan jag inte heller vara annat än glad, pigg och taggad. Har umgåtts med Rebecca och Malin hela helgen vilket har varit mycket trevligt, för att inte säga otroligt trevligt. Hela den här helgen har gett mig massor av ny energi – jag mår bara så bra just nu som ni kanske märker. Dessutom blev det lite nya kläder i helgen också. Alltid trevligt!

Under helgen har jag också lyssnat en del på Kent, låtar från det nya albumet och det går bara konstatera en sak. Det kommer vara riktigt bra album. Tänk Krunegård, Kent och alla andra som släppt album i vår. Kan ju inte vara bättre dessutom kan jag redan nu avslöja att jag kan alla texter på detta album, alltså av det jag fått höra. Imorgon är det dags att gå på deras presskonferens och det är verkligen en dröm som går i uppfyllelse. Kan inte förstå att det är sant…

Idag kommer bli en lugn dag för min del, vi ska läsa igenom varandras texter inför onsdagens opponering. Lärorikt och bra att läsa vad andra har skrivit. Kan bara föreställa mig att det lär bli stor variation på de områdena som vi skrivit om. Själv har jag ju fokuserat på en träningsform, Crossnature, men av det jag hört från andra i klassen är variation stor på olika trender. Men det är också skönt att rulla igång veckan lite lugnt för att sedan öka. Så egentligen är det inget mer att vänta på utan nu tar vi och sparkar igång denna vecka!

Det går att prata om psykologiska mål i fotboll. Idag åkte IFK Norrköping på två såna mål efter att ha släppt in mål precis innan halvlek, och sedan direkt i början på andra. Ingen rolig eftermiddag på Gamla Ullevi med andra ord. Men det var väl inte heller så otippat att det skulle bli en tuff match nere i Göteborg. Bara vända hem till Norrköping igen för att ladda till nästa match. 2–0 blev resultatet men det verkar inte vara bra avspegling på matchen som i övrigt var jämn. Men man kan inte vinna alla gånger.

Sitter nu och kikar lite på AIK–Sundsvall. Skulle kanske vara kul att gå på en match snart också, har inte varit på någon allsvenskmatch så långt in på säsongen. Inte ens på Nya Parken vilket känns lite konstigt men men det hinner jag nog med under året också.

Norrköping åker till västkusten för andra gången på kort tid, denna gång för att ställas mot grönsvarta GAIS. IFK Norrköping som började säsongen bra har i de senaste två omgångarna mäktat med 1 poäng. Hemmalaget GAIS däremot är fortfarande på jakt efter säsongens första seger.

GAIS räknas enligt många som ett bra lag med flera bra spelare som ska producera framåt men så långt har det inte gått vägen. Laget har inlett säsongen genom att skrapa ihop 3 poäng på de första omgångarna. Brassarna framåt har inte blommat ut ännu, men någon gång kommer det säkerligen lossna för laget från Göteborg. Kanske blir det nu när IFK Norrköping kommer på besök. GAIS kommer från en stark bortamatch där de lyckades plocka med sig en poäng hem från Helsingborg. Något som kan ge laget styrka in i dagens match.

IFK Norrköping kommer också från en match som slutade oavgjort där laget visade prov på stark moral och vinnarmentalitet. Något som ofta kom fram sista året i superettan, och att det nu blommar ut i allsvenskan är ett gott tecken. Laget som inledde säsongen med två raka segrar har fallit ner till ”normalt” igen efter att ha förlorat borta mot Elfsborg, samt spelat oavgjort mot GiF Sundsvall. Det är också enda laget i serien som ställt upp med samma startelva i samtliga matcher.

Två lag som är i behov av poäng, viktiga poäng inför bottenstriden. Men min känsla är att Norrköping kommer fortsätta förra årets segertrend mot GAIS där man tog full pott i mötena. 3–0 hemma på Nya Parken på våren och sedan seger borta på Gamla Ullevi. Och det vore inte helt fel att ta sig upp på vinnarstigen igen, min magkänsla säger att det kommer gå vägen. Återigen kommer säkerligen Andreas Johansson ta sin starka roll på mitten där det ges utrymmer för Astrit Ajdarevic att följa med mer offensivt. Där tror jag målet kommer idag, från Astrits högerfot. Och sedan gör även Shpetim Hasani ett mål.

Min startelva:
Hassan – Friberg da Cruz, Skjönsberg, Wiklander, Florén – Telo, Johansson, Ajdarevic, Smedberg-Dalence – Hasani, Thorvaldsson

Mitt tips: 1–2 till IFK Norrköping

Efter en heldag på stan var vi helt slut när vi väl kom hem. Viktigt med mat har man ju fått lära sig, lägg därtill trevligt sällskap så får du en perfekt lördag kväll. Det är vad jag hade igår och nu sitter jag här med flera saker som måste göras under dagen, göra klart min trendartikel, skriva inför artiklar till matcher idag samt skriva rent intervju med Julia från Ung Cancer. Men jag ska inte klaga det är bara roligt att ha mycket saker på gång, sedan får man njuta av stunder som igår. Att bara få vara och njuta av livet.

Middagsbordet är dukat

Malin är alltid lika glad, här trots att hon får duka…

Rebecca och jag fixar det sista

Malin och Rebecca ställer upp sig…

Vissa besked är jobbiga att få. Besked som man tror aldrig ska drabba än själv utan bara alla andra, precis så var det för Tim Fhager som drabbades av cancer. Han fick en dödsdom om att han hade ett år kvar att leva. Då bestämde hans sig för att ta tillvara på varje dag och vara mer öppen samtidigt visa kärlek till sin omgivning. Möt Tim i intervju här på slipsens. 

Vem är Tim Fhager?
– En tankspridd, schizofren, men kärleksfull drömmare som bygger livet utifrån kärleken och känslornas grunder.

Kan du utveckla?
– Jag tror på mycket och ibland på för mycket. Jag söker lyckan i kärleken och då behöver det inte bara vara kärleken till någon, utan just nu är det kärleken till en plats där jag vill gro och må bra! Där kan min tankspriddhet komma in, jag skapar mycket drömvisioner i huvudet av ställen som ofta går i kras när man väl är där och därmed fortsätter mina tankar på nästa ställe och därmed är jag en dålig lyssnare oftast (just nu i alla fall). Jag kallar mig schizofren för att mina känslor kan vara så varierande på en och samma dag, jag kan gå från himmel, till helvete, till himmel på en dag. Mitt känslovalv är en berg- och dalbana…

Har det alltid varit så?
– I stort sett sedan man blev ”vuxen” och slutade gymnasiet. Men sedan kommer man i lugnare faser där det är mer harmoni, men ibland kan det vara åt andra hållet där vissa dagar kan vara helvetiska. Oftast är dock känslorna positiva.

Vad är det som påverkat dig till att bli en person med nära till känslor som du beskriver?
– Det var under den tiden då jag hade cancer och under den tiden då jag fick en dödsdom på mig, där läkaren sa att jag hade cirka ett år kvar att leva. Då förstod jag att livet var skört och efter några dagars funderade på hur jag skulle ta livet av mig så vände jag tanken till hur jag ska ta tillvara på varje dag istället. Då bestämde jag mig för att ta tillvara på alla underbara människor och platser som livet hade att erbjuda och öppet visa mina känslor, positiva som negativa, men oftast de positiva och kärleksfulla.  Sedan visade sig att jag inte var dödssjuk utan att jag istället hade en vanlig cancersjukdom som doktorerna hade koll på. Men då bestämde jag mig för att hålla vid den här känslan som jag byggt upp och fortsätta vara en känslosam person, då jag mådde bäst av det.

Minns du hur du reagerade när du fick beskedet?
– Först blev jag chockad, sedan trodde jag inte på det för att sedan gräva mig ner i en flaska sprit och tankarna på hur ska ta livet av mig. Tankarna var många på kort tid och tyvärr hade jag alkohol tillgängligt hemma.

Hur har det påverkat dig till den du är i dag?
– Väldigt mycket. I dag är jag väldigt känslosam och öppen med att visa vad jag tycker om personer. Kramas mycket mer! Inga känslor är dumma nog att visa.

Du har även en blogg där du är självutlämnande. Hur är det att vara så öppen?
– Det enda rätta. Jag skriver oftast om saker jag hört eller hur jag känner. Jag brukar säga att jag skriver det som andra tänker.

Utveckla…
– För många är känslor självklara och lever i en slentrian värld där det bara finns en rak och skär trygghet som är en positiv trygghet. Jag lyfter fram andra delar av det och farligheten i att leva i falsk trygghet. Många lever med känslor som de inte vågar ta fram. Jag försöker lyfta fram alla sorters känslor.

Vad får du för respons?
– Mycket positiv, ett fåtal har tagit sig tid till ett hatmail om att jag är det ena och det andra, men det är bara kul att människor orkar lägga energi på att visa sina känslor.

Hur är det med din cancer nu?
– Jag är ”friskförklarad”, men går på regelbundna kontroller så det inte kommer tillbaka.

I Sverige är vi överlag rädd för att vara öppna kan jag uppleva. Varför tror du det är så?
– Vi har blivit mer öppna tack vare de sociala medierna, men har väldigt svårt att visa känslor öga för öga. Jag tror det beror på att vi lever i små ”bubblor” och inkräktar jag på någon annans ”bubbla”, då skapar jag oro. ”Bubblan” tror jag skapas av curlingföräldraskapet där föräldrarna är allt för rädda för att barnet ska hamna i orätta händer och istället ”isolerar” barnet. Jag har en känsla av att skilsmässobarn har lättare att visa sina känslor.

Hur tror du framtiden kommer se ut för dig då?
– För min del är den väldigt oviss. Just nu jobbar jag som nätutvecklare på norrahalland.se. Men ser mig gärna i ett hus i Sundsvall med utsikt över havet och som frilansare.

Har du något råd till dem som går igenom samma sak som du gått igenom?
– Ta tillvara på varje dag, men det tycker jag varje människa borde göra. Våga visa öppenhet och speciellt mot vänner och familj, det gjorde inte riktigt jag och det är något jag riktigt ångrar..

Finns det något mer du ångrar?
– Näe, det är bara det att jag inte berättade för min familj om min sjukdom. Nu vet alla, men jag undanhöll allt länge och gick igenom det själv med ett par vänner.

Något mer du själv vill tillägga?
– Vill avsluta med en dikt!

Min bästa vän det är jag,
jag känner mig själv och mina behag,
en dag när mina behag är starka och fina,
kan jag bjuda in dig och dina,
ge mig tid och låt min självkänsla byggas på,
så ska jag ge dig den kärlek vi alla vill nå.

En kreativprocess och ett flow. Två ord som ofta nämns när det kommer till att skriva, men egentligen skulle jag vilja säga att dessa båda sakerna beror på en gemensam nämnare. Disciplin. Många gånger kan det vara svårt att komma igång med sitt skrivande då man istället väntar in tiden till sista stunden. Det vill säga att jobba under stress men det är inte alltid det bästa. För vissa funkar det medan för andra fallerar allt då. Måste finnas tid till att rätta texten. Mitt tips är därför att ta tag i första tanken som dyker upp hos dig kring ett ämne du vill skriva om. Sedan börjar du skriva, samtidigt som du funderar vidare på just den idén.

När du väl sätter dig och skriver behöver det inte vara hela meningar som du skriver ut, tvärtom. Skriv ut de nyckelorden som texten ska bygga på. Ska det vara en text som handlar om inspiration kanske vissa ord passar in, medan om det handlar om något annat är det andra ord som dyker upp. Syftet är att du lättare ska kunna gå vidare på din text genom att, nu i början skapa en illusion och bild i huvudet, vilket gör det lättare vidare in i processen.

Är du också ute i god tid kan du nu också lämna din text. Gå och göra någonting annat för att sedan ta den vidare. Under tiden som du gör något annat kommer din tankeprocess var i fullgång, är den inte det så var inte orolig. För nästa gång du sätter dig med orden kommer du tillföra något nytt i texten. Men du har fortfarande kvar ditt budskap med den.

När du väl sätter dig igen för att skriva så har du säkert byggt upp en färdig tanke i huvudet som bara ska komma ut. Då är mitt grundtips att bara släppa, låta fingrarna jobba direkt med dina tankar och dansa fram över tangenterna. Våga släpp loss dina tankar i texten och gör det med närvaro.

Sedan kommer man till den där punkten som alla möter. En stor vägg med noll inspiration, men det är också en lärdom. Då gäller det bara att ta till sig det ordet jag skrev till i början. Disciplin. Försök att hålla dig ifrån att bli en person som enbart kan skriva i ett visst sinnestillstånd.

Jag fick en kommentar från en kille som driver en blogg som jag länge efterlyst nämligen ”Nya outfits” och vad är det som är speciellt med den? Jo, att äntligen få se en blogg där det faktiskt ges tips på snygga kläder för killar även om det finns många liknande bloggar, ska man inte glömma bort, tycker jag detta verkar vara ett intressant område som ingen satsat på lika mycket som denna kille. Frågan är om det inte är värt en intervju med honom. Vad säger ni?

God morgon! Nu är jag snart redo att mig an stan, eller göra stade osäker kanske man ska säga. Hoppas det är ganska lugnt idag är ju trots allt lön i veckan så då kanske det är lite mindre folk än det brukar vara. Jobbigt att trängas med massa andra. För min del är det presentkort som ska utnyttjas idag vilket kommer innebära att det blir lite nya träningskläder som kommer hoppa in i min garderob. Men sedan blir det säkert något mer, är på shoppinghumör, och det vore ju inte helt fel med lite nya vårkläder.

Som jag skrev igår är det verkligen så att allting går min väg just och på tisdag nästa vecka, den 24 april, kommer också en dröm hå i uppfyllelse. Jag har alltid varit Kent-fan och då ska jag gå på presskonferens för nya albumet som kommer den 25 april. Känns helt overkligt. Tänk att jag ska få gå dit för att eventuellt också få genomföra en intervju med dem. Kanske blir det något frilansjobb eller så kommer det komma upp här på bloggen, vi får se. Och efter att ha lyssnat på halva albumet kan jag konstatera en sak. Det kommer bli ett grymt bra album. Kanske det bästa som de någonsin har gjort, det säger en del.

Allt är bara orealistiskt nu, tänk att jag kunde komma så här långt. Men samtidigt ska jag inte glömma bort att det är längre kvar till mitt mål. För ett år sedan hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag skulle sitta här, hade precis fått vet att jag fick komma på antagnings dag till Kaggeholm. En skola jag hade sökt på vinst och förlust, kommer ihåg den där nervositeten i bilen upp till skolan. Det var också samma dag som jag sprang Grabbhalvan i Norrköping. Men allt gick vägen.

Nu kan jag bara konstatera att jag lever min dröm.

Blev en riktigt bra avslutning på veckan. En vecka som bjudit på mycket bra saker, dels har jag fyllt år men sedan har även skolan flutit på riktigt bra. Vi har inte haft speciellt många lektioner utan den mesta tiden har vi lagt på vår trenduppgift som jag för övrigt blev klar med i dag. Känns som att allting rullar på min väg just nu faktiskt, och då menar jag allt. Nästa vecka kommer också bli en strålande vecka har jag en känsla av det mesta går bara lätt…

Kvällen har jag spenderat med Malin och Rebecca. Alltid lika trevligt att umgås med dem och ikväll bjöd vi på en favorit i repris kan man säga. Vi slog till med hamburgare. Blev riktigt lyckat. Vi jobbade på i bra teamwork och senare på kvällen kikade vi lite på Let’s Dance och spelade lite gitarr/piano tillsammans som ett band nästan. Ni kan ju bara tänka hur trevligt vi har haft det. Nu är det faktiskt dags för mig att krypa ner för att sova för imorgon väntar en dag inne i Stockholm då gäller det att vara utvilad.

Bjuder på några bilder från kvällen:

Här gör vi våra egna hamburgare!

Jag och Rebecca är redo att inta maten.

Rebecca och Malin är glad – som alltid!